Plantar fasciit är en av de vanligaste orsakerna till hälsmärta i 80 procent av fallen. Tillståndet har en tendens att förekomma hos kvinnor, militärrekryter, äldre idrottare, överviktiga och unga manliga idrottare. Plantar fasciit beräknas drabba 1 av 10 personer under sin livstid och drabbar oftast personer mellan 40-60 år. Det innebär smärta och inflammation i ett tjockt vävnadsband, plantar fascia, som löper över fotens undersida och förbinder hälbenet med tårna.
Symtom
Plantar fasciit orsakar stickande smärta i fotens undersida nära hälen vanligtvis när du vaknar och stiger upp ur sängen. När foten ”värms upp” minskar smärtan vanligtvis, men den kan komma tillbaka efter långa perioder av stående eller efter att ha rest sig upp från sittande.
Riskfaktorer
Riskerna är större för att utveckla plantar fasciit om du är:
– Mellan 40-60 år gammal.
– Överviktig på grund av det ökade trycket på dina plantar fascialigament, särskilt om du har plötslig viktökning. Kvinnor som är gravida upplever ofta sträckningar av plantar fasciit, oftast i slutet av graviditeten.
– En långdistanslöpare, har ett jobb som innebär att du är ofta på fötterna, till exempel fabriksarbetare, lärare eller restaurangbiträde, eller om du bär skor med otillräckligt stöd (mjuka sulor, dåligt stöd för fotvalvet).
– Om du har fotproblem, till exempel mycket höga fotvalv, mycket platta fötter eller ett onormalt gångmönster, kan du utveckla plantar fasciit. Spända akillessener (de senor som fäster vadmusklerna vid hälarna) kan också resultera i plantar fascia-smärta.
När du ska uppsöka läkare
Desto längre du ignorerar din hälsmärta, kan du få kronisk hälsmärta som försvårar dina vanliga aktiviteter. Om du ändrar ditt sätt att gå för att minimera smärtan vid plantar fasciit kan du också utveckla fot-, knä-, höft- eller ryggproblem.
Tester-Diagnos
Diagnosen ställs utifrån en rad frågor och en fysisk undersökning. Ibland kan din ankel- och fotläkare rekommendera en röntgenundersökning eller magnetisk resonanstomografi (MRT) för att säkerställa att din smärta inte orsakas av ett annat problem, till exempel en stressfraktur eller en klämd nerv.
Läkaren kommer att kontrollera dina fötter och se hur du står och går. Han eller hon kommer också att ställa frågor om:
– Din tidigare hälsa, inklusive sjukdomar och skador.
– Dina symtom, smärtplats och tid på dagen då din fot gör mest ont.
– Hur aktiv du är och vilka typer av fysisk aktivitet du gör.
Konservativ behandling
De flesta (90 procent) som har plantar fasciit återhämtar sig med konservativa behandlingar inom 6 månader.
Med plantar fasciit finns det ingen enskild behandling som fungerar bäst för alla. Stretch- och styrkeövningar eller användning av specialutrustning kan ge symtomlindring.
Konservativ behandling omfattar:
– Vila: Ge dina fötter vila från de aktiviteter som gör att du får ont i foten. Försök att inte gå eller springa på hårda ytor.
– Isa din hälta eller ta smärtstillande medel: Ibuprofen (Advil, Motrin IB, andra) och naproxen (Aleve) kan lindra smärta och inflammation.
– Fysioterapi: Övningar för att sträcka ut plantarfascian och akillessenen och för att stärka underbensmusklerna, som stabiliserar fotleden och hälen.
– Nattskena: Bär en skena som sträcker ut vaden och fotvalvet när du sover. Detta håller plantarfascian och akillessenen i ett utsträckt läge över natten och hjälper till att stretcha.
– Nya skor: skaffa ett par nya stödjande skor med bra stöd för fotvalvet och en dämpad sula.
– Ortoser. Din läkare kan ordinera hälkoppar, kuddar eller skräddarsydda fotvalvsstöd för att hjälpa till att fördela trycket på fötterna jämnare.
– Steroidsprutor. Att injicera en typ av steroidmedicin i området kan ge tillfällig smärtlindring. Flera injektioner rekommenderas inte eftersom de kan försvaga din plantar fascia och eventuellt få den att brista, samt krympa fettkudden som täcker hälbenet.
Kirurgi
När den konservativa behandlingen inte fungerar efter 6 till 12 månader kan din fot- och fotledsläkare rekommendera en operation för att lossa plantar fascia från hälbenet.